Som jag var inne på redan igår, blir barn tidigt konsumenter i livet. Redan i livmodern faktiskt. Vilken blivande mamma idag, tecknar inte en så kallad "gravidförsäkring" avseende sitt ofödda barn till exempel? För att sen inte tala om alla saker som köps innan ett barn ens sett dagens ljus, men det är nog snarare en förälderns behov än ett litet barns.
Jag fick mitt första barn för 3,5 år sedan och jag var vid den tidpunkten i mitt liv ganska "normal" förstagångsförälder. Jag önskade att jag visste då vad jag vet nu om bebisliv och vad ett litet barn behöver. Jag gjorde som så många andra: handlade, handlade och åter handlade. Det mesta nytt men också en del begagnat inköptes eller mottogs från omgivningen. Det var barnvagn, spjälsäng, skötbord, badbalja, amningskudde, barnmatstolar, lekfilt, babygym, bärsele, babysitter, bilbarnstolar, nappflaskor, nappar och en massa kläder. Som ni ser en radda av prylar som aboslut inte behövs. Av det ovan så använde vi väl barnvagnen, skötbordet och så småningom barnmatstolen. Mitt första barn hatade att bada, ville aldrig ligga på golvet på någon filt eller i ett babygym, avskydde att bli buren i en bärsele, vägrade sitta tyst en enda minut i bilen, tog inte napp och än mindre nappflaska.
Tänk om jag istället hade behållt min sinnesnärvaro och istället avvaktat med alla inköp av saker till mitt då ännu ofödda barn och valt att lära känna det lilla livet först. Så mycket pengar jag hade sparat! Dock har sakerna jag köpte, som aldrig användes, fått glädja andra barn och det är ju åtminstone något positivt i det hela.
Dock hade jag några käpphästar när jag väntade mitt första barn.
1. Minimera leksaker till ett minimum.
2. Minimera plasten i mitt barns liv till ett minimum.
3. Vägra gåstol och hoppgunga.
4. Vägra barnkläder och andra attiraljer bunda till kön.
5. Köp inte allt nytt, kolla med omgivningen först eller loppisar/annonser i tidningar och på nätet innan en massa saker köps.
6. Begränsa tv-tittandet.
7. Vägra dras med vad och hur "alla andra" gör.
8. Laga all barnmat själv och undvik sött så länge det bara går.
Nu så här några år senare och dessutom ytterligare en liten medlem av familjen kan jag utvärdera mig själv och tycker faktiskt att jag klarat det ganska bra, om inte till och med utomordentligt bra!
Vi köper i princip inte några leksaker till våra barn, och definitivt inte till det yngre barnet. Med definitionen leksaker menar jag saker av främst plast i form av bilar, dockor, djur, lego etc. Dock köper vi böcker (även om vi lånar på biblioteket mest), något spel till Wii (kanske 1 årligen), block och pennor, leklera, pärlor etc för inomhuslek. För utomhuslek har vi investerat ganska mycket pengar i en stor studsmatta av bra kvalitet (som 99% av alla övriga barnfamiljer i Sverige), en gungställning som vi köpt för 100 kr från en granne samt ett fotbollsmål med diverse bollar. Barnen har även en snow racer, en pulka och ett par skidor för vinterlek. That's about it!
De senaste 7-8 åren har jag och min man avsagt oss julklappar. Såväl att ge som att ta emot. Detta har dock inte innefattat barnen. Vill någon i vår omgivning ge våra barn saker så får de det. Vi köpte två små saker vardera till barnen i julklapp. Trots detta erhöll de prylar för flera tusen kronor från släktens alla håll och kanter. Idag tror jag inte mitt äldsta barn kommer ihåg en enda julklapp! Jag förstår inte att folk tycker att julklappar är en sådan himla bra idé. Varför lägga en massa pengar på en massa saker i december bara för att man "ska" det. Om ni nu vill köpa en massa saker till barnen och andra familjemedlemmar, gör det när ni känner för det - oavsett tid på året!
Som"tur" är, eftersom vi själva köper så lite till våra barn, har vi givmilda människor omkring oss. Ibland undrar jag om de är givmilda för att de vill vara givmilda eller för att de tycker att våra barn får för lite...För mig blir det bara precis tvärtom, i och med att de får så mycket saker från andra hela tiden finns det än mindre anledning för mig att köpa saker. Vi har även haft turen att ha föräldrar som sparat leksaker från när vi själva var små och som nu våra barn kan leka med. Barnens rum består av upp till 80% begagnade leksaker. De övriga 20% har de fått i födelsedagspresent eller i julklapp. Bilderna visar mina barns rum, leksakerna ni ser på bilderna är de enda de äger förutom leksaker för utomhusbruk. Jag har försökt att inreda mina barns rum efter deras personligheter och inte efter deras kön. Kan ni se huruvida det är flick- eller pojkrum?
Jag skulle önska att fler gjorde som vi själva gör och som några i min omgivning gör. Nämligen var givmilda. Om du har saker som ditt barn vuxit i från, se till att de ges bort till någon som har barn i rätt ålder och som kan tänkas ha nytta av saken. Om fler gjorde så och om fler insåg att allt MÅSTE inte vara nytt hela tiden, så skulle vi dels spara mycket pengar men också spara på jordens resurser. Sen tycker jag fler föräldrar borde ta sig en funderare på om barnen verkligen behöver så mycket prylar som de har. Måste ALLA barn verkligen ha ALLT? Det verkar finnas en sån rädsla hos dagens föräldrar att sticka ut och att framstå som dåliga föräldrar om barnet inte har allt som grannens barn har. Våga vara den förälder du vill! Det är ditt barn det handlar om!
När der gäller konsumtion försöker jag att uppfostra mina barn till kreativa, tänkande minimalister. Det är inte lätt, men de ska f*n i mig inte tro att deras enda värde ligger i vilka saker de äger och hur många saker de äger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar