Projekt: "en om dagen"

Den första kassen i raden av många?

Jag har inlett ett nytt projekt för mig själv som ett led i min strävan att leva i frivillig enkelhet. Jag har tidigare berättat att jag lever ganska minimalistiskt och att jag alltid strävar efter att inneha så få saker som möjligt.

Mitt hem svämmar varken över av prylar eller möbler, men det är inte heller fullständigt asketiskt. Jag har aldrig varit något fan av vare sig gardiner eller dukar, däremot tycker jag mycket om blommor och att odla. Jag avskyr att ha flera uppsättningar av saker och ser ingen poäng i det. Vi har till exempel bara två uppsättningar sängkläder som hela tiden får avbyta varandra. Samma sak med handdukar.

Kläder har vi ju heller inget överflöd av som jag berättat om i ett tidigare inlägg. I våra förråd står i princip bara våra utemöbler (ett gammalt trädgårdsbord med lika gamla stolar från Grythyttan som vi köpt för 100 kr) och min och äldsta barnets cykel tillsammans med två kartonger med julsaker och transportburar till katterna.

Projektet jag har inlett är helt min egen skapelse och går under namnet "En om dan". Det är en väldigt enkel princip som ligger till grund för hela projektet, nämligen den att göra sig av med en sak om dagen. I det fall jag tillför mitt hem någon ny pryl måste jag skänka bort två saker den dagen.  Det faktum att jag vet att jag måste göra mig av med fler prylar när jag släpar hem nya gör dessutom att jag blir mer kvalitetsmedveten i mina inköp av såväl kläder som prylar.

Hittills har jag gjort mig av med följande: två blusar, ett par byxor, ett par barnmjukisbyxor, några leksaker, en väggklocka och ett sällskapsspel. Jag samlar dessa i en papperskasse tills den blir full och sen tänker jag skänka bort den till välgörenhet. I och med att jag lägger i en sak om dagen är den redan i princip full. Detta projekt kommer till att börja med att pågå i en månad, men kan komma att bli längre än så också. Jag kan tänka mig att det utvecklar sig till någon form utav beroende hos mig.

Det lättaste att skänka bort är av någon anledning kläder, varför vet jag inte. Så nu måste jag ta tag i prylbiten, köket och barnens grejor känns av någon anledning lättast. Men det jag verkligen borde ta tag i är bokhyllorna och cd-skivorna. Hur många gånger läser man om en bok? CD-skivorna har för mig spelat ut sin roll fullständigt då jag enbart använder Spotify premium sen minst ett år tillbaka.

Vad är då tanken bakom detta? Enligt minimalismen är prylar inte bara en tillgång utan de kan också vara ett hinder för oss. De kostar pengar att införskaffa och att underhålla. Vi måste hålla ordning och städa. Allt detta tar tid från oss, tid som vi egentligen vill lägga på annat. Poängen är alltså att enbart ha prylar och kläder som du använder  så gott som dagligen. Många gånger äger vi en massa saker och främst kläder som bara blir liggande år ut och år in i tron att vi någon gång ska använda dem. Genom att släppa taget om prylarna släpper du också kraven på dig själv och ångesten över att du inte använder dem och kan ge ditt liv en ny riktning.