Project 333

Project 333 blev permanent utan att veta om det.

Många har säkert hört talas om project 333, be more with less. Men för er som inte hört talas om det går det ut på att man ska leva med 33 klädesplagg under 3 månader. I de 33 sakerna ingår kläder, skor, ytterkläder och accessoarer. Undantaget är vigsel/förlovningsringar, underkläder, pyjamas, mjukisbyxor för hemmabruk samt träningskläder. Efter att man har plockat ut 33 plagg/saker ur sin garderob, ska man packa ner resten under 3 månader. De 33 plaggen/accessoarerna/skorna ska sedan utgöra din hela garderob vardag som fest i 3 månader.

När jag läste om detta första gången tyckte jag att det lät spännande och intressant, men jag insåg ganska snabbt att det förmodligen inte var något för mig. Jaha, tänker ni, varför inte då då? Jo för jag lever i princip redan efter project 33 konstant i min vardag och har gjort sedan många år.

För skojs skull räknade jag mina och makens kläder. Jag hade 85 klädesplagg, inräknat skor och alla former av ytterkläder. I mina 85 klädesplagg ingår till exempel min bröllopsklänning, några vintageklänningar från 40-talet som jag ärvt och en aftonklänning som köptes till en galamiddag i höstas. Dessa klänningar kommer jag med all sannolikhet aldrig någonsin att använda igen. Bara dessa utgjorde 5 klädesplagg. Sedan hade jag några ytterkläder, en kappa som krympte när jag färgade den, en oljerock vars dragkedja är sönder, och en yllejacka som är utsliten, som jag helt enkelt bara borde kasta ut.

 Återstår 77 plagg. Av dessa utgör 10 plagg kjolar av olika modeller. Av dessa kjolar används kanske 2 -3 vid några tillfällen per år, främst på semester utomlands.

Återstår 70 plagg. Sedan har jag några koftor av bra kvalitet/märken som jag heller aldrig använder, men inte heller har rensat ut bara för att de varit så dyra i inköp.

Återstår 60 plagg. Av dessa räknade jag ut att jag använde ungefär hälften, och voilà procjet 333 is done! Okej, jag har inte räknat med smycken men jag använder bara örhängen och dessa är också så få till antalet att det är meningslöst att räkna.

När jag ändå räknade mina egna kläder, räknade jag även makens.  Maken ägde 43 klädesplagg, inkluderat skor och ytterkläder...say no more.

Så jag kommer att hoppa över project 333 och istället göra en vårrensning av garderoben så att jag blir av med de där plaggen som jag verkligen aldrig använder. Då kommer det ju i alla fall något gott ur mitt försök till project 333. Detta visar också att project 333 inte behöver vara just ett projekt utan en livsstil. En livsstil som jag haft i flera år utan några som helst känslor av uppoffring eller avsaknad efter något.

Någon annan som vill dela med sig av sina erfarenheter av "project 333"?